torsdag 4 december 2008

Stämning (julafton -20)

Allt följer planen än så länge, vilket å andra sidan inte är så konstigt då de flesta aktiviteter börjar först nästa vecka. Matmässigt.
Men förste advent har kommit och gått, jag satte upp adventsstakar och stjärnor i Tjörnarp i helgen, värmde glögg och spelade tingeltangel när jag kom hem och satte sedan igång med utsmyckning av lägenheten på traditionell väg. I vårt hem har varje tomte sin plats och den enda egentliga utmaningen består i att hitta en plats för den nya tomte jag varje år får av min mamma. Det brukar dock gå bra, för katterna förstör ungefär en om året så det brukar gå på ett ut.
I år har jag i alla fall försökt ha ännu mer ljus än ifjol, det finns trots allt inget vackrare än dansande lågor, ett mjukt sken från stjärnan i fönstret och vita trottoarer utanför...
















De två sjungande luciorna tillhör mina favoriter hemma och de står alltid i biblioteksfönstret.
Krubban
har jag efter ett par års tjat fått ärva av min mor, den intar nu en hedersplats i biblioteket. Jag ser att en av de tre vise männen håller på att ramla på bilden, ett resultat av kattpjet. Eller också kans
ke det är doften av myrra som slagit ut honom.
Den badande tomten var den första jag köpte på egen hand, jag älskar skimret från porslinsbubblorna. Vardagsrumsfönstret är givet.
Nunnan fick jag av min vän L:s mamma, vi fick sådana allihop i vårt nunnegäng. Ja, nunnegäng. Det har inte så mycket med julen att göra det där så jag tänker inte förklara. Men nunnan står i alla fall på ena högtalaren i vardagsrummet och påminner mig om mina älskade vänner, de galna, härliga subbor som följt mig i så många år.
Bredvid nunnan står Lionel Messi och bajsar. Det kan ju verka märkligt att ha en sådan figur bland julpyntet, men just bajsande gubbar och gummor är faktiskt en väldigt stark katalansk tradition. I Barcelona flödar det av dessa figurer kring jul, denna fick jag av min svägerska. Messi är för övrigt världens bästa fotbollsspelare näst Steven Gerrard. Men det har ju inte heller så mycket med julen att göra.


De två änglarna står i vårt sovrumsfönster och det är min mormor som gjort dem. Hon har gjort flera av våra julsaker i lera, mormor står för lerskapelserna och farmor för broderierna. Jag tycker om att ha hemmagjort pynt men har ingen sådan fallenhet själv. Undrar i vilket dna-led den gick förlorad.
Tomteorkestern nederst köpte vi på Tivolis julmarknad för ett par år sedan - jag älskar mitt tomteband! Mor sjunger, förstås. Dock inte hemma hos oss om spegelglasen ska hålla. Bandet står på skänken i vardagsrummet och det svänger som attan.

3 kommentarer:

A N N I K A sa...

Har du själv broderat löparen som luciorna står på? I syslöjden kanske? Tycker mig minnas att jag gjorde något liknande, fast den gav jag bort.

Helena L sa...

Haha! Nej, jag har fått den av någon. Minns inte vem. Men tillkomsten är nog inte osannolik, om än inte från min hand.

Märy sa...

Trots att jag inte tycker så särskilt mycket om julpynt så var det faktiskt roligt att läsa de små "historierna" om dina små tomtar och annat (ex nunnor...hehe). Mysmys!